Mycket skit har runnit under mina fötter,sipprat som gegga mellan tårna...
torkat sig fast & stannat kvar. under naglarna,mellan tårna...In i skelettet & börjat ruttna..
Men det finns så mycket som hänt sedan 2005.
Det trodde jag aldrig,
att jag, lilla jag
skulle komma ETT VIKTIGT steg framåt.
Att välja BORT ONDSKAN i mitt Liv.
Att KUNNA ta mina ny tvättade fötter & gå precis vart jag vill, utan att behöva vara rädd.
Rädd för att vara ensam...Rädd för känslan att man MÅSTE vara TVÅ!!
Jag är inte rädd längre...För..Ingen kan såra mig så länge som jag är ENSAM!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar